familjemöte.
det är riktigt svårt att gå upp så tidigt som jag gjorde förut. nu är det sommarlov och jag är ledig från skolan.
det finns ingenting som stressar mig. jag har tid att göra någonting som helst.
jag bör kanske gå ut i stan och dricka lite cafe. då skulle jag kanske lära känna folk som jag inte känner till.
men det gör jag inte.
jag bör kanske städa rumet, diska och slänga gamla tidningar. då skulle jag känna mig lite duktig och värdefull.
men det gör jag inte.
klockan strax över tio gick jag upp och åt frukost.
Reinfeldt, Bush, Region Skåne, Utanförskap, Bombning, Sudoku, väder, TV.
jag promenerar genom Sydsvenskan. helt lustigt. jag bara sitter hemma och läser tidningen. jag känner mig som om jag visste allting och var medveten om nästan allt. Till och med som om jag hängde med informationerna. sanningen är att jag inte ser ting och saker på riktigt utan jag sitter bara hemma och läser tidningen.
förresten, de här bröden är goda. jag tackar bara alla som stöder mig. den här nuet att jag äter goda bröden måste jag uppskatta. framför allt. eller åtminstone innan jag skulle snacka skit.
igår var jag på en festival i folketspark i malmö med cecilia. festivals tema var "latinamerika" och det hette "latinamerika festival" bla bla bla.... häromdagen har jag blivit väldigt förälskad i latinamerika. jag tyckte mycket om latinamerika förut, fast inte lika mycket som jag gör nu. anledningen till det är kanske att jag blivit förälskad i reggaeton, merengue och salsa bland annan latinamerikansk musik, kanske att jag träffat några latinamerikaner inom AFS, och kanske att jag är kär i min tjej som åkte till latinamerika och rest runt där. eller kanske för att det finns många snygga tjejer i latinamerika? :P i alla fall är jag kär i latinamerika nu.
på festivalen träffade jag en man som kom från bolivia och bott i sverige 23år. Han log genast mot mig när han fick syn på mig. då tänkte jag. "det är bra chans för mig att snacka spanska!!"
"de donde eres?"
"soy de bolivia. y tu??"
"soy de japon"
det känns, det känns liksom, eller precis som när jag klarade att parata svenska första gången.
det känns helt, helt otroligt. :) jag var jätteglad. tja! tja! tja! :) hehe
han berättade att han har en japan i hans släkt. (mormors man? kanske) jag visste nästan att han har japansk blod i sig. för han verkar som en japan.
i efterhand presenterade han hans söner. en av de hade spelat boliviansk musik och en annan dansade traditionell(?) dans på scenen. han var verkligen jättetrevlig och öppet. han sa också han skulle bjuda mig och cecilia på en fest för hans sons födelsedag.
det händer aldrig i japan så där. man ska inte bjuda nån som han inte känner till så mycket på en fest. det är helt annorlunda för mig. fast fick jag inte kulturkrock på den, eller sådana händelser.
det känns visserligen "wooooooow" på ett sätt, men det inte är acceptabelt. det är helt okej, eller mest kul för mig. "skit! det finns sådana människor som tänker så där och gör så där. fan vad kul! jag får lära mig hur de tänker och gör." jag tror inte man "måste" tvungna sig att tänka och göra som de andra gör. jag tänker bara det hade varit kul om jag skulle kunnat tänka på helt annat sätt än sättet på jag tänker oftast, om jag skulle kunnat göra på helt annat sätt än sättet på jag vanligtvis gör. man blir hådare och hådare liksom träder blir hådare och hådare genom att blir äldre och äldre. ibland behöver man bli mjuk som man var när man levt som ett barn. de barnen som finns i världen ibland förstår otroligt mycket. de har nämligen mjukare förståelse än vuxnas. jag kommer fastna mig själv med vissa tankar genom att åldras. det kan heta förtroende, samtidigt kan det kallas fördom.
jag bara undrar om man måste blir hård och fastnad med vissa tankar om man ville blir som stor träd som står med egna ben.
förresten. vad hände med TV6? har de plötsligt förstått vad jag tänker? vad jag vill kolla på?
igår utsändes "scrubs" på TV6 för ungefär tre timmar i råd. :P
lustigt lustigt. :)
när det blir sommar får man speciella rätter.
till exempel. man får köpa chips och läsk lite oftare än som vanligt.
eller? man får bara gå ut och njuta av livet under solen med sin bestis.
till och med. man får bara stanna hemma och dricka lite cider.
när det är slut med sommaren får man börja att kämpa.
jag tänkte jag skulle byta skolan. enligt min skolans mening går man till min skola och pluggar för att komma in i japanska universitet. det finns ingenting annat som man får göra. man ska bara plugga och följa efter deras löjliga regler. helt rent logiskt är det inte alls lönt att jag ska förtsätta att plugga i min skola.
efterom skolan är privatskola kostar det jävligt mycket pengar.
det tar två timmar varje dag att åka fram och tillbaka med tåg, samtidigt kostar det också mycket.
mitt syfte är inte längre att komma in i kyoto universitet.
jag skulle lika gärna jobbat istället för att slösa med tiden genom att åka med tåg till skolan.
det är nog högtiden att snacka med min mamma. :)
familjemöte. alltså. haha
ja, men jag ska plugga nu.
hur ska jag avsluta den? hehe
det är en vanlig dag idag.
har det så fint. bara.
